Kvinnor föredrar bilen som färdmedel

Det är inte den arbetspendlande mannen som påverkas av höjda bilskatter. Det är kvinnor, låginkomsttagare och pensionärer som inte längre har råd att ta bilen.

Bilen dominerar resorna för både män och kvinnor (66% av kvinnors resande och 72% av männens resor sker med bil). Det näst vanligaste färdsättet för båda könen är cykel följt av buss. När det gäller resor gjorda med T-bana, spårvagn och tåg är skillnaderna mellan könen marginella.

Påståendet att kvinnor reser mer kollektivt än män är således inte sant. Det finns många goda anledningar till att satsa på kollektivtrafik men jämställdhet mellan könen är inte ett.

Enligt SCB har cirka 85 % av befolkningen tillgång till bil (kvinnor 80,1 % och män 88 %). När det gäller ensamstående kvinnor har endast 69 % tillgång till bil. Trots att det är en grupp där bilen ofta har en mycket stor betydelse för livspusslet och livskvalitén. Samtidigt finns också en positiv trend bland äldre kvinnor, de är idag den grupp där körkortsinnehavet ökar mest. Detta är väldigt positivt ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom många äldre kvinnor tidigare varit beroende av sin man för att kunna röra sig.

Kvinnors resande innefattar i stor utsträckning skjuts av andra personer, ofta barn, samt serviceärenden såsom inköp medan män i större utsträckning än kvinnor arbetspendlar. Det är dock inte den arbetspendlande mannen som påverkas av höjd bilskatt eftersom han generellt har råd att betala det högre priset för sitt resande. De som drabbas är istället kvinnor, låginkomsttagare och pensionärer som då inte längre har råd att ta bilen. De är de som får ett försvårat livspussel, mindre rörlighet och försämrad livskvalité.