Klimat

Osäkerheterna om temperaturhöjningen, dess orsaker och effekter är svårbedömda, men en politisk ambition om att motverka klimatförändringar är tydligt uttryckt. FN:s klimatmöte i Cancún 2010 slog fast att kraftigt minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser krävs för att inte orsaka en höjning av den globala medeltemperaturen om mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen, det vill säga då storskalig användning av fossila bränslen började.

Ett annat problem med fossila bränslen är att de utgör en, ur mänskligt perspektiv, ändlig resurs. De förnyas mycket långsamt och vår användning innebär i längden att resursen kommer att ta slut. Frågan om när beror på många faktorer och är inte heller lätt att besvara.

Fordonsbranschen är synnerligen aktiv med att utveckla alternativ till fossildrift. De finns redan idag på marknaden och blir allt vanligare. Vissa förnybara bränslen kan ersätta dagens diesel utan att några modifieringar av motorn krävs. Låginblandning av etanol i bensin är ett annat exempel som inte kräver några modifieringar. Förbränningsmotorer kan även modifieras för att köras på en mångfald av bränslen. De vanligaste i Sverige är etanol och fordonsgas (metangas).

Elektricitet som drivmedel har fördelen att det kan framställas av alla andra energislag. Den ger heller inga utsläpp från motorn (tailpipe emissions). Samtidigt minskar bullret från fordonet. Idag finns rena elbilar som kan ersätta de allra flesta dagliga resor vi gör, eftersom de flesta av oss reser mindre än tio mil per dag. För att få en längre räckvidd kombineras eldrift på olika sätt med en förbränningsmotor i hybridlösningar.

Sveriges regering har som ambition att fordonsflottan år 2030 ska vara fossiloberoende. En tydlig definition av detta saknas ännu, men i betydelsen att ”de fordon som drivs fossilt ska vara så få att samhällets funktioner skulle fungera även utan fossila drivmedel” (dåvarande miljöminister Andreas Carlgren, 2010) så är målet möjligt att nå med de fordonstekniker och bränsletyper som finns på marknaden idag. Men det kräver koordinerade insatser på flera områden, inte minst att säkra tillgången på fossilfri energi och alternativa bränslen. Alternativa fordon och bränslen är fortfarande dyrare än med konventionell teknik, så betalningsviljan och -förmågan är också centrala.

När det gäller fordonsflottan så är tidsaspekten viktig. Den svenska fordonsparken är gammal i relation till övriga Europa. Det betyder att en svensk bil i genomsnitt vårdas väl och har en längre livslängd än i många andra länder, vilket på sitt sätt kan vara positivt. Men när det gäller att främja säkerhet och goda miljöprestanda så är det problematiskt, eftersom ambitionen att snabbt förbättra hela fordonsflottan kräver att gamla fordon fortlöpande fasas ut i en tillfredsställande takt. För att nå målet om fossiloberoende 2030 är därför tiden knapp att slå fast tydliga och långsiktiga incitament för konsumenter att välja fordon som kan drivas alternativt.